Jag förstår att ni tycker att jag är tråkig och bloggar dåligt, men just nu är det mycket som snurrar i mitt huvud. Inga direkta orosmoment men funderingar.
Från och med denna månaden har jag statlig föräldrapenning i stället för min mammapenning från jobbet. Det innebär mindre än hälften av vad jag haft hittills så det är ju klart en kännbar skillnad. Nu är det ju inte så att jag oroar mig för att vi ska svälta men det krävs onekligen en hel del mer planering än hittills.
Det börjar också bli dags att försöka få en dagisplats åt Viggo inför hösten. Det är mer eller mindre omöjligt att få plats för barn under 3 år på ett av de statliga dagisen, så det blir lättare sagt än gjort. Ett statligt dagis kostar mellan 600-3000 Kc i månaden. Alternativen är privat dagis, som också är ganska svårt att få plats på, eller hyra en barnflicka. Båda de alternativen kostar mellan 12-18000 i månaden så ni förstår säkert hur gärna vi skulle vilja ha en plats på statligt dagis. Priserna sjunker något med stigande ålder och efter 3 års ålder är det inte alls lika svårt (eller dyrt) att hitta platser. Tjeckerna är ju allt som oftast hemma minst tre år med sina barn, därför är det inte många dagis som acceptera yngre än så. Galna tjecker.
Sist, och kanske det som känns jobbigast, så börjar det bli dags att planera min återgång till jobbet. Det är inte alls så att jag inte vill jobba, det gör jag mer än gärna, men det känns jobbigt med så långa dagar iväg från Viggo. Nästan all hans vakna tid. Hade jag kunnat så skulle jag gärna jobba mindre, kanske 75-80%, men tyvärr är det inte så lätt på mitt jobb. Jag skulle eventuellt kunna jobba halvtid, så att jag delade tjänsten med en annan halvtidare, men det skulle inte ge mig tillräckligt med pengar i relation till kostnaden för barnomsorg.
Nå väl, allt detta är saker som jag har vetat hela tiden så det är inga överraskningar, men man kan inte låta bli att fundera över det nu när det kryper närmre.
Annars är allt bra! Viggo är ju alltid en liten solstråle men den sista veckan har han varit ännu soligare än vanligt. Antagligen är det en vilofas mellan utvecklingssprången nu så han känner väl sig lugn och tillfreds med sin tillvaro :)
Nu ska vi göra oss redo för att gå till hans nya doktor. Vi har hittills gått på vårdcentralen i Zizkov men nu har vi bytt till vårdcentralen här i Barrandov, sparar massor med tid. 5 minuters promenad i stället för en massa spårvagnar hit och dit, skönt!
Återkommer med rapport på dagens vikt och längd samt en liten bild på vår solstråle.
Tjillevipp!
